... är egentligen bara en häst.
Det behöver inte ens vara en egen häst. Bara någon snäll, lagom stor och ordentlig häst att rida på. Känns som om alla mina kompisar har egna hästar, medryttarhästar eller foderhästar.
Jag har ju haft en del sköthästar genom åren men ingen riktig som jag kännt att man kan rida riktigt ordentligt på eller känna att man har mycket ansvar för.
Dessutom är det ju ett plus om man slipper betala, att den bor i Bergundastallet och är hyfsat trevlig att ha och göra med. Jag vet att det kanske låter lite tjatigt eller gnälligt.
Men det är verkligen en av de saker jag önskar mig mest nu!


tur att jag har fina ridskolehästar som windi-li-wu att pussa på när jag känner mig såhär deppig.