född: 1989
död: 11/11 2010

Vad ska jag börja? Du var den bästa, den konstigaste, den intelligentaste, den knasigaste. Jag saknar dig så fruktansvärt!

Uni Boy levde i princip hela sitt liv som ridskolehäst på Bergunda Ridskola och han älskade sitt jobb! Allt från att skrämma nybörjare till att leka med de mer vana. Jag var själv livrädd för honom i cirka 3 år. Bara för att han la öronen bakåt när man kom in i spiltan... Han var cirka 150cm i mankhöjd och är men 8 år så är det rätt stort. Men efter några år så började jag tycka att han var lite speciell och rolig så jag önskade honom på ett ridläger och det var början på min "romans". De fem dagarna lärde jag mig otroligt mycket och jag har aldrig ångrat att jag önskade Uni! Jag red honom så ofta jag kunde och fick efter det och nästa sommarna när det var dags för läger igen så red jag honom hela veckan igen och jag blev ännu mer fast. Alla visste att UniBoy var "min". Nu började jag också bli mycket duktigare på att rida honom och visste precis var hans knappar satt. I somras (2010) anmälde jag mig till dressyrläger - och gissa vilken häst jag ville & fick? Rätt gissat! Uni Boy. Han var kalasfin hela veckan och han kunde bli hur stadig som helst. Sista dagen red vi uppvisning, programridning och jag red LB:0. Jag fick rida med spö för att han är lite skänkeldöv men jag fick fram honom ordentligt på framridningen så det behövdes egentligen inte. Jag är nöjd med programmet i alla fall! Det här var sista gången jag red Uni Boy. Han blev halt några veckor in på terminen och det blev aldrig bra. Så den 11/11 avlivades han. Jag praoade i stallet den veckan och fick alltså vara med samma dag. Detta är jag oerhört glad för! Så jag fick säga adjö ordentligt. Men jisses vad jag grät...

Jag & Uni Boy - maj 2010

Om några dagar kommer fortsättningen då jag ska berätta om alla galna grejer den här hästen har gjort! Både mot mig och mot andra.

KRAM DIANA